The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos..

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke.Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014.

Reporäntan är sänkt till noll för första gången i Sveriges moderna historia samtidigt som det pågår en livlig debatt om vilken inflationsnivå som är lämpligast. Lars E.O. Svensson arbetade som vice Riksbankschef åren 2007-2013 och har åsikter angående Riksbankens penningpolitik. Svensson (2014) kritiserar Riksbanken för att hålla för låg inflation, som enligt honom har bidragit till problem i Sveriges ekonomi. Svensson menar att Riksbanken har tagit hänsyn till hushållens skuldsättning på arbetslöshetens bekostnad.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta. Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

The development of the radio medium ? a case study of Sveriges radio is a scientific report of the case study that was made in the spring of 2014 on Sveriges Radio Västerbotten. The report investigates and analyzes how radio has been developed.The purpose of this study is to analyze the production flows of the radio and explore how it has been developed. The project?s objective is to raise the knowledge in media development, primarily radio?s development.The scientific theory is based on the concept of media convergence, in this chapter the reader will learn what media convergence means, but also how it works in the media world and the Public Service.

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället.Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället.

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.